Jag hatar dig, jag hatar dig, jag hatar dig om och om igen!!!! Du är inte värd en plats på den här planeten, duär ond o elak, ett stort egoistisk arsel!!! Du är ett av d värsta som har hänt efter Hitlers tid! Jag är glad att jag bär min pappas efternamn, för dig vill jag verkligen inte kännas vid. Du kommer aldrig att förändras.
När jag va liten o fortfarande bodde i Finland hos min pappa så va "mamma" min idol, hon va snygg o alltid så piffig, brydde sig om sitt utseende o alltid hade hon snygga moderna kläder, hon luktade gott o hade alltid pärlemorfärgat läppstift från oriflame. Inne i hennes badrum fanns det massvis med örhängen som jag gillade att prova, stora som små , färgadse plastringar a'la 80-tal o guld o silverfärgade...mm jag va nog ganska nöjd över min "mamma" ända tills....jag flyttade dit som 11-åring o snart började mamma bli nån annan, då förstog jag inte varför pappa kämpade så innerligt hårt för att få hem mig igen...men nu vet jag, han visste ju vad som väntade mig...
Hat är ett väldigt stort ord, men jag använder d ofta när jag pratar om "henne". Du har förstört så mkt i din väg o jag hatar dig för d...du har tagit ifrån oss det som ska vara den lyckligaste tiden i vårat liv,,, nämligen barndomen, ngt vi aldrig kommer att få tillbaka..o jag hatar dig för det. Men ändå, så kan du inte sluta förpesta våra liv...den osäkerheten o rädslan jag jämt bär på lade du grunden till redan när jag var barn...jag avskyr dig, jag hatar ditt sätt att gå, ditt sätt när du gapar o gormar så jävla hemskt, hur du sätter din omgivning i rädsla. Du är ful, hela din personlighet är så ful.
jag hatar dig så...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar